Adriana Ramić
Onsdag 31 januari 2018
kl 19

Maskininlärningens utveckling förstärker en särskild kanon av klassificering och förståelse. Hur kan tröskeln mellan kodning och tolkning justeras eller utvidgas bortom dominerande uppfattningar och var är vi på väg som tvåbenta tankeformer?
“Pennor, kuddar och kaffekoppar är lätta att greppa och lyfta. Detsamma kan inte sägas om skuggor, stenblock och hologram.” [2]

[1] Titeln är tagen ur en text skriven av ett artificiellt neuronnät tränat på Witte de With Center for Contemporary Arts digitala arkiv.
[2] What can you do with a rock? Affordance extraction via word embeddings, Nancy Fulda och Daniel Ricks och Ben Murdoch och David Wingate. BYU, 3/9/17

Adriana Ramić är konstnär baserad i New York och arbetar med ett melankoliskt förhållningssätt till AI.
Föreläsningen hålls på engelska och arrangeras i anslutning till utställningen Digital Distress – Consumed by Infinity.