Mer info snart!

Resursexploateringen i Sápmi har en lång historia. Sedan 1600-talet har industrialister och investerare vänt sig mot norr för att klara olika kriser. Under tidigmodern tid handlade det om att få kapital för konsumtion av tidens nya globala handelsvaror. Idag handlar det om vad som brukar kallas grön omställning.

Fyndet av silver vid Násavarri/Nasafjäll och koppar i Svappavaara/Svahpavarri under tidigt 1600-tal öppnade norra Sápmi för gruvbrytning, anläggandet av bruk och marknadsplatser, men också för den första turismen och en första våg av kulturell exploatering av området. 1600-talets högkonjunktur kom att följas av en recession i den norrländska industrialiseringen men kom att fungera som en tydlig grund för de exploatering som tog fart under 1800-talet och har därmed betydelse för vårt samhälle idag.

Jonas Monié Nordin är professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet och forskar om resurskolonisering i Sápmi under tidigmodern tid. År 2020 utkom den prisbelönade boken The Scandinavian Early Modern World som sätter in skandinavisk kolonialism i ett större globalt sammanhang. Jonas är också ledamot av Sanningskommissionen för det samiska folket.

Gruvarbetarstrejken 1984–85 var en avgörande vändpunkt i relationen mellan staten och arbetarklassen och markerade en förändring i Storbritanniens sociala och politiska landskap. Det nyliberala experimentet som inleddes i Amerika på 1970-talet och expanderade i och med Ronald Reagans och Margaret Thatchers valsegrar skulle nu genomföras på andra sidan Atlanten, med förödande resultat som fortfarande känns av idag.

I denna föreläsning diskuterar Dave Procter, ljudkonstnär, kulturarkivarie och före detta fackföreningsaktivist, de händelser som ledde till gruvarbetarstrejken, de viktigaste händelserna under den ett år långa konflikten, strejkens efterverkningar och de lärdomar vi har dragit och behöver åter lära oss med tanke på de högerextrema politiska partiernas framväxt i EU och resten av världen.

Dave Procter är ljudkonstnär bosatt på Hammarö i Värmland, där han också arbetar för ABF som engelsklärare och som akademisk korrekturläsare vid Karlstads universitet. Han växte upp i ett gruvsamhälle, i en gruvarbetarfamilj, vilket präglade hans sociala och politiska tänkande som tonåring när han såg sitt samhälle förändras under 1980-talet. Som universitetslektor i Leeds engagerade han sig i fackföreningsaktivism, vilket i sin tur influerade några av de mer sociologiska kurser han undervisade i på musikavdelningen.

Föreläsningen hålls på engelska.

Astrid Trotzigs författarskap drivs av frågor om identitet och tillhörighet, ensamhet och utanförskap, men också av frågor om relationen mellan föräldrar och barn. I sin föreläsning tar hon avstamp i SIGNALs pågående utställning Jag dansar på hajens vingar med verk av Jennie Jieun Lee och David Permén och reflekterar över vad det innebär att ständigt få sin identitet bedömd och värderad av andra, som ett slags godkännande eller förnekande av tillhörigheten i den gemenskap vi kallar svenskhet.

Mellan 2014 och 2019 var Marie Muracciole chef för Beirut Art Center i Beirut, Libanon. Hon gav sitt curatoriska program titeln Present times. Ourselves, ett citat från en sida i Virginia Woolfs sista bok, Between the Acts. Utställningar, föreläsningar, filmvisningar, offentliga samtal och workshops handlade om att dela det aktuella ögonblick som människor i den här staden gick igenom.

Hon kommer att tala om Beiruts kontext och om sitt projekt – hur det gick fel eller bra. Och om konstnärer som ägnar sig åt att uppfinna nya språk kring tid för att kunna dela upplevelsen av sin egen samtid. I likhet med Majd Abdel Hamids verk gräver vissa konstnärer, som inte är aktivister, fram en relation till sanningen som inte är en myt (dvs. en berättelse som bygger förklaringar på fakta). Den springer ur bokstavliga, och ofta spända, konfrontationer mellan betraktaren och dennes upplevelse av nuet. Och den erbjuder oss ett sätt att inkludera konsten i våra liv som en upplevelse av frihet och som ett sätt att värdesätta det oförutsedda.

Marie Muracciole är konstkritiker, skribent och oberoende curator baserad i Paris.

Föreläsningen hålls på engelska.

Vi befinner oss i krig både med oss själva och naturen. Utan hopp om ett slut är det som att vi tar ut förlusten i förväg och sörjer i väntan på den. 2022 uppmärksammade Språkrådet att denna sorg som väntar, väntesorgen, gjort inträde i vårt språk, vilket betyder att den även gjort inträde i våra liv. Vad betyder denna sorg? Med nedslag både i poesin och filosofin söker Carl Wallnér besvara denna fråga om väntans sorg. Föredraget följs av ett samtal om tid, saknad och förlust.

Jag är försjunken i sorg, alltså finns jag till
— Jacques Derrida, 1990

Carl Lindh och Emma Reichert från Signal – Center för Samtidskonst Malmö presenterar projektet Parallell historia på Göteborgs konsthall; en kartläggning av Skånes fria konstliv under de senaste fyrtio åren.

”It was out of a string of coincidences and the free time that our recessing country, Greece, abundantly offered to us that we found ourselves in Cairo in 2012. In a way, we immediately felt at home. Demonstrations, tear gas, traffic jams. We didn’t know much about The Invisible Hands-project and there was no idea for a film. We knew Alan through music. So did his all-Egyptian band. We all met him separately at two different stops of his last tour: Athens and Cairo. We soon realized that we are witnessing a music experiment, actually the most ambitious that this unconventional musician/ethnomusicologist has ever been involved in: to produce his most accessible album to date in a language he doesn’t speak, Arabic.”

Välkommen till ett samtal mellan konstnären och filmaren Marina Gioti och filmaren Georges Salameh kring arbetet med filmen The Invisible Hands där trådar från berättelser om musik, politik, inspiration och osäkerhet vävs ihop.

The Invisible Hands visas kl 17.30 med en 15 minuters paus före samtalet.

I den här föreläsningen kommer Nanjira Sambuli att reflektera över några digitala realiteter som baseras på hennes arbete i Afrika, Sydostasien och Latinamerika där det finns lika mycket förväntan, som det borde finnas oro, inför uppkopplandet av nästa miljard. Hon kommer att visa exempel på hur forskare från dessa delar av världen omformulerar diskursen kring ”digital utveckling”, genom att till exempel introducera nya djärva begrepp såsom ”digital kolonialism”, för att utmana de strukturer som åläggs ett folk som knappast har tillfrågats om vilken digital framtid de önskar. Hon kommer också att bidra med personliga reflektioner om motstånd och alternativ från personer som utgör de främsta initiativen för att låsa upp ”digitala Eldorados”, det vill säga, de som möjliggör en helt ny granskning av de plattformar som har monopoliserat nätet.

Nanjira Sambuli är en Nairobibaserad forskare och analytiker som arbetar som Digital Equality Advocacy Manager på World Wide Web Foundation.

Föreläsningen arrangeras i anslutning till utställningen Digital Distress – Consumed by Infinity.

Pengar är inte bara ett ständigt närvarande tvång. Pengar är också ett redskap för att förstå världen, för att belysa orättvisor, för att upprätta jämförelser mellan dåtid, nutid och framtid. Har vi det bättre eller sämre ställt än våra föräldrar? Har kapitalismen återhämtat sig efter finanskrisen? Hur funkar skatteparadis? Vad innebär minusränta? Kommer våra pensioner, eller vår eventuella medborgarlön, gå att leva på? Om vi vill finna svar på sådana frågor så saknas det knappast siffror. Desto mer oklart är vad det faktiskt är som mäts, när pengar används som mätredskap.

Digitaliseringens verkningar är paradoxala. Å ena sidan skapas möjligheter för att sätta prislapp på allt fler saker, inklusive vår egen uppmärksamhet, uppdelad i mikrosekunder, som saluförs i algoritmiska auktioner medan vi scrollar i de sociala mediernas flöden. Å andra sidan finns ingen gräns för hur många nya sorters digitala pengar, från kundpoäng till kryptovalutor, som kan skapas. Ekonomin faller samman i bitar som blir allt svårare att pussla ihop till en meningsfull helhet. Hur kan vi förstå detta sönderfall? Vilka alternativa redskap står till buds för att tänka vår gemensamma framtid?

Rasmus Fleischer är forskare i ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Han driver bloggen Copyriot och skriver regelbundet på Expressens kultursida och i tidskrifter som Brand. Tillsammans med Pelle Snickars har han författat boken Den svenska enhörningen: storyn om Spotify, som utkommer i april.

Föreläsningen arrangeras i anslutning till utställningen Digital Distress – Consumed by Infinity.