Resursexploateringen i Sápmi har en lång historia. Sedan 1600-talet har industrialister och investerare vänt sig mot norr för att klara olika kriser. Under tidigmodern tid handlade det om att få kapital för konsumtion av tidens nya globala handelsvaror. Idag handlar det om vad som brukar kallas grön omställning.

Fyndet av silver vid Násavarri/Nasafjäll och koppar i Svappavaara/Svahpavarri under tidigt 1600-tal öppnade norra Sápmi för gruvbrytning, anläggandet av bruk och marknadsplatser, men också för den första turismen och en första våg av kulturell exploatering av området. 1600-talets högkonjunktur kom att följas av en recession i den norrländska industrialiseringen men kom att fungera som en tydlig grund för de exploatering som tog fart under 1800-talet och har därmed betydelse för vårt samhälle idag.

Jonas Monié Nordin är professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet och forskar om resurskolonisering i Sápmi under tidigmodern tid. År 2020 utkom den prisbelönade boken The Scandinavian Early Modern World som sätter in skandinavisk kolonialism i ett större globalt sammanhang. Jonas är också ledamot av Sanningskommissionen för det samiska folket.

The Song of Stone (1963), 25min

The Song of Stone (Ishi no Uta) är en experimentell dokumentärfilm av den avantgardistiske filmregissören Toshio Matsumoto (1932–2017) med soundtrack av Kuniharu Akiyama. Filmen följer stenhuggarnas liv i byn Aji på Shikoku i Japan och deras intima men också mycket tuffa relation till det material de arbetar med – ett material som följer dem från vaggan till graven. Med nästan uteslutande stillbilder förmedlar Kuniharu Akiyamas ljudlandskap och Toshio Matsumotos voice-over ett stillsamt och mycket poetiskt porträtt av ett granitbrott och arbetet där, men också stenhuggarnas spirituella och omsorgsfulla relation till det levande materialet som sten är.

The Song of Stone visas i samband med vår pågående utställning niilas helander: If I am the lake you take your face from.

Máhccan – Homecoming (2023), 1t 16min

Filmen utspelar sig i museivärlden vid en vändpunkt där de nationella museerna måste ta itu med sin koloniala historia. Finlands nationalmuseum återlämnade tusentals vardagsföremål som tagits från det samiska folket tillbaka till dem. Filmskaparen Suvi West tar med publiken bakom kulisserna och avslöjar en visuell, filosofisk och andlig värld. Hon söker en koppling till förfäderna genom gamla museiföremål och når så småningom fram till det samiska folkets kollektiva smärtpunkter. West frågar sig om de återlämnade föremålen kan hjälpa en splittrad nation att hantera tidigare sorger.

Hur kan man höra rösten från förfäderna, som traditionellt har hjälpt det samiska folket att navigera genom livet? Och hur kan man konfrontera en helig trumma som har tagits med våld, och som traditionellt anses olämplig att fotografera eller röra, eftersom den endast tillhör sin ägare?

Allteftersom den drömlika resan fortskrider, fördjupar hon sig i det samiska folkets blodiga förflutna och i ett landskap av olösta sorger. Påföljderna av historiska händelser känns av och synliggörs i nuet. Samtidigt ställer West frågan: hur kan man ge förlåtelse? Hur kan den skada som orsakats av utomstående repareras så att kollektiva smärtor äntligen kan lämnas bakom en?

Máhccan – Homecoming visas i samband med vår pågående utställning niilas helander: If I am the lake you take your face from.

I denna Metod-föreläsning presenterar Nathalie Koger The Golden Pixel Cooperative, en organisation som grundades 2013 i Wien som svar på behovet av kollektivt arbete från konstnärer och kulturskapare inom ett övervägande individualistiskt kulturlandskap. Under årens lopp har kooperativet utvecklat en rad strukturer och ramverk som utgör dess infrastruktur och främjar nedifrån och upp kuratering och engagemang från medlemmarna genom filmvisningar, workshops, utställningar, symposier och publikationer.

I sin föreläsning kommer Nathalie att presentera den kollektiva filmen Half of the Sky (2020) – en hyllning till de ofta underskattade kvinnliga Bauhaus-konstnärerna, samt till ytterligare queer-feministiska förebilder och emancipatoriska praktiker. Utifrån detta kommer hon även att beskriva kooperativets organisationsstruktur och lyfta fram några av dess diskursiva format.

Nathalie Koger är konstnär och filmskapare från Schwarzwald som numera bor i Wien och en av grundarna av GPC.
GPC (The Golden Pixel Cooperative) är en organisation för rörliga bilder, konst och media, verksam inom både utställnings- och biografsammanhang.

Föreläsningen hålls på engelska.

Metod är en återkommande serie föreläsningar som lyfter fram olika arbetsmetoder inom konst och kultur.

Gruvarbetarstrejken 1984–85 var en avgörande vändpunkt i relationen mellan staten och arbetarklassen och markerade en förändring i Storbritanniens sociala och politiska landskap. Det nyliberala experimentet som inleddes i Amerika på 1970-talet och expanderade i och med Ronald Reagans och Margaret Thatchers valsegrar skulle nu genomföras på andra sidan Atlanten, med förödande resultat som fortfarande känns av idag.

I denna föreläsning diskuterar Dave Procter, ljudkonstnär, kulturarkivarie och före detta fackföreningsaktivist, de händelser som ledde till gruvarbetarstrejken, de viktigaste händelserna under den ett år långa konflikten, strejkens efterverkningar och de lärdomar vi har dragit och behöver åter lära oss med tanke på de högerextrema politiska partiernas framväxt i EU och resten av världen.

Dave Procter är ljudkonstnär bosatt på Hammarö i Värmland, där han också arbetar för ABF som engelsklärare och som akademisk korrekturläsare vid Karlstads universitet. Han växte upp i ett gruvsamhälle, i en gruvarbetarfamilj, vilket präglade hans sociala och politiska tänkande som tonåring när han såg sitt samhälle förändras under 1980-talet. Som universitetslektor i Leeds engagerade han sig i fackföreningsaktivism, vilket i sin tur influerade några av de mer sociologiska kurser han undervisade i på musikavdelningen.

Föreläsningen hålls på engelska.

I denna Metod-föreläsning kommer niilas helander, utifrån marxismen och den rasifierade kapitalismen (även kallad svart marxism) som utgångspunkt eller möjlig metod, resonera kring sitt konstnärskap och aktivism. Två separata engangemang, men där det trots allt löper en röd tråd genom båda.

niilas helander är konstnär och poet från Álletnjárga i Sápmi, numera bosatt i Aten. Han har en kandidatexamen från Fotohögskolan i Göteborg och en masterexamen i fri konst från Konsthögskolan i Malmö (2015).

Föreläsningen hålls på engelska.

Metod är en återkommande serie föreläsningar som lyfter fram olika arbetsmetoder inom konst och kultur.

26 september–7 december 2025
Vernissage fredag 26 september kl 18-23

my pronouns are fox, wolf, and goshawk
a river running through me, who are you

niilas helander är konstnär och poet från Álletnjárga i Sápmi, numera bosatt i Aten, vars verk genomsyras av samisk epistemologi i relation till de begränsningar som västerländsk lagstiftning medför. Frågor som rör markägande och exploatering behandlas specifikt som en sorts ekologiskt kontrakt. Om samisk lag är en naturlag, en andlig lag, hur kan vi då leva inom ramarna för den? Floden säger: Jag är lagen, och svämmar över varje vår.

Vi gröper ur bergen, vi hugger ner skogarna, vi hindrar renarnas fria rörlighet, vi förstör floder och sjöar, vi förgiftar luften, vi upprättar gränser – rasismen gör helt enkelt samisk lag omöjlig.

Genom funnet bildmaterial, text, teckning och skulptur framförs en intrikat bevisföring på statlig politik och förtryck tillsammans med vittnesmål om den kontinuerliga förstörelsen av heliga och andliga landmärken. Till utställningen på SIGNAL har verk av andra konstnärer bjudits in för att ingå i dialog med helanders egna verk, däribland Iver Jåks och Hamlet Hovsepian.

niilas helander, If I am the lake you take your face from. Foto/Photo: OMN

niilas helander, If I am the lake you take your face from. Installationsvy/installation view. Foto/Photo: OMN

niilas helander, An Ecological Contract, 2025. Foto/Photo: OMN

niilas helander, An Ecological Contract, 2025. Foto/Photo: OMN

niilas helander, The Land Doesn’t Acknowledge You, 2025. Foto/Photo: OMN

niilas helander, The Land Doesn’t Acknowledge You, 2025 (detalj/detail). Foto/Photo: OMN

niilas helander, The Geography of Hate, 2021/2025. Foto/Photo: OMN

niilas helander, The Geography of Hate, 2021/2025. Foto/Photo: OMN

niilas helander, The Geography of Hate, 2021/2025 (detalj/detail). Foto/Photo: OMN

niilas helander, The Geography of Hate, 2021/2025 (detalj/detail). Foto/Photo: OMN

niilas helander, The Geography of Hate, 2021/2025 (detalj/detail). Foto/Photo: OMN

niilas helander, An Ecological Contract, 2025 (detalj/detail). Foto/Photo: OMN

niilas helander, An Ecological Contract, 2025 (detalj/detail). Foto/Photo: OMN

niilas helander, An Ecological Contract, 2025 (detalj/detail). Foto/Photo: OMN

niilas helander, Breach of Contract, 2025. Foto/Photo: OMN

niilas helander, If I am the lake you take your face from. Installationsvy/installation view. Foto/Photo: OMN

niilas helander, Untitled (goavddis), 2025 Foto/Photo: OMN

Installationsvy/installation view. Foto/Photo: OMN

Hamlet Hovsepian, Untitled, 1976. Foto/Photo: OMN

Iver Jåks, Liten Háldi, 2025. Foto/Photo: OMN

niilas helander, Untitled (crows), 2025. Foto/Photo: OMN

niilas helander,, Untitled (crows), 2025. Foto/Photo: OMN

Astrid Trotzigs författarskap drivs av frågor om identitet och tillhörighet, ensamhet och utanförskap, men också av frågor om relationen mellan föräldrar och barn. I sin föreläsning tar hon avstamp i SIGNALs pågående utställning Jag dansar på hajens vingar med verk av Jennie Jieun Lee och David Permén och reflekterar över vad det innebär att ständigt få sin identitet bedömd och värderad av andra, som ett slags godkännande eller förnekande av tillhörigheten i den gemenskap vi kallar svenskhet.

Röd anemon av Ida Börjel

FEM INBJUDNA GÄSTER
Nimat Hasan – poesi
Salman Nawati – oud
Bissan Edwan – poesi
Tina Quartey – ramtrumma
Petra Mölstad läser Jasim Mohameds översättningar från arabiska.

Ida Börjel, poet och översättare, bosatt i Malmö. Röd anemon är en dokumentärdikt inifrån Palestina, där trevande rundabordssamtal, livsberättelser och eftersnack med hastigt uppkomna möten i gatuvimlet samlas till en polyfon virvel. Frågorna kretsar kring befrielse från förtryck, diktens villkor och översättning som motståndshandling: i Röd anemon talar människor vars liv och litteratur villkoras av ockupationens våld. Boken rymmer även poetens lyssnande efter ord i det mörker som är nattens.

Nimat Hasan, palestinsk författare och poet från Gaza, född 1980 i Rafah, därefter bosatt i Deir al-Balah. Även verksam som socionom. Hennes nyskrivna dikter inifrån Gaza översätts löpande av Jasim Mohamed.

Salman Nawati, konstnär från Gaza, bosatt i Tanum. Medlem i Hawaf Collective och en av grundarna till det virtuella Sahab Museum där Gazas konst och kulturarv visas upp med hjälp av VR-teknik.

Bissan Edwan, journalist/förläggare/poet. Född i Libyen av palestinska föräldrar. Fängslades och deporterades från Egypten 2020. Nuvarande fristadsförfattare i Lund.

Tina Quartey, slagverkspionjär. Hennes huvudinstrument är congas, shekeré, berimbau, udu och batá, med tillägg av diverse cymbaler, gong, klockor, klangskålar och andra njutbara ljud.

Petra Mölstad, poet, bosatt i Malmö. Debuterade 2013 med diktsamlingen Införsel på Förlaget Glas – utkom 2024 med sin fjärde bok Landskapskynnen på Lejd förlag.

Jasim Mohamed, poet och översättare, bosatt i Uppsala. Hans översättningar av poesi från Gaza kan läsas i bl.a Ord & Bilds Prisma Palestina och 20-TALs temanummer Motstånd och medmänsklighet.

Tack till Albert Bonniers förlag och formgivare Nina Ulmaja.

År 2020, i kölvattnet av Black Lives Matter-protesterna och #RhodesMustFall, avlägsnade konstnärsgruppen Anonymous Artists en kopia av en gipsbyst av Frederik V från Konstakademins aula i Köpenhamn och sänkte ned den i Köpenhamns hamn. Genom denna konstnärliga happening ville konstnärsgruppen uppmärksamma Danmarks koloniala förflutna och kung Frederik V:s (grundare av Konstakademien) inblandning i den transatlantiska slavhandeln. Den fredliga aktionen genomfördes i solidaritet med konstnärer, studenter och människor över hela världen som fortfarande lever med konsekvenserna av den danska kolonialismen. Aktionen utlöste dock en massiv mediestorm, polisutredningar, institutionell nedtystning och attacker – men också en betydande solidaritet. Detta är långt ifrån ett isolerat fall. Under de senaste åren har konstnärer och kulturarbetare i Norden som utmanar koloniala narrativ och arbetar i skärningspunkten mellan frigörande praktiker, institutionell kritik och global solidaritet utsatts för censur, nedtystning, attacker och hot.

I denna Metod-föreläsning kommer Katrine Dirckinck-Holmfeld att dela med sig av metoder för konstnärlig forskning som en transformativ och frigörande praktik. Uppbyggd kring följande kapitel: Connecting the Dots, The Refused Witnesses och Mapping (Un)Solidarity, erbjuds deltagarna att sätta samman fragment från det specifika fallet och liknande fall.

Katrine Dirckinck-Holmfeld, PhD, är bildkonstnär, oberoende forskare och utbildare. Hon arbetar med olika medier och i samarbete med andra för att utforska ramverket för ”reparativa kritiska praktiker” som syftar till att skapa små reparationer, motstånd och interventioner i det kulturella arkivet och att bygga alternativa infrastrukturer för konst och kultur.

Föreläsningen hålls på engelska.

Metod är en återkommande serie föreläsningar som lyfter fram olika arbetsmetoder inom konst och kultur.